PART 1
Tänkte skriva lite grann om vad jag har gjort på sistone. Det var ju ett tag sen jag skrev. Tiden går snabbt när jag gör massa grejer. Så vad har jag gjort? hmmm...just ja. det var from i fredags jag inte skrev.
jo i fredags, vad gjorde jag? hmmm...fredagen var ganska lugn faktiskt...egentligen gjorde jag inte nånting direkt värt att skriva som hade med mitt jobb att göra. så därför skrev jag väl inget. och sen så hade jag lite ångest över det. för jag vill verkligen inte sumpa den här tiden jag har till eget projekt. Så iaf sedan tog jag igen fredagens uppehåll på både lördan och söndan iom julmarknaden. jag och lolita hade ett bord i semenarie gången som vi delade på. Jag tänkte för att jag ville utnyttja julmarknaden till att se över reaktionerna på mina grejer, främst på porslinet som jag tecknat på, och sedan hade jag gjort 4 (6?)st affisher och 4 st t-thirts. Jag tänkte att dom kanske skulle gå att sälja. allt det där gjorde jag bara ett par dagar innan - så hur jag skulle presentera det eller ja ifall jag skulle/ville sälja det överhuvudtaget visste jag inte..utan jag tänkte att vi får se hur det känns på lördan när marknaden börjar. Anledningen till att jag inte ville sälja var att det kanske hade varit synd eftersom porslinsarbetet var en lång process och jag hade planer på att precentera Hela eller delar av processen i en utställning (separat) eller att jag skulle ha med det i mitt examensarbete eller(och så klart att (och det här kanske är det viktigaste) att jag inte hade dokumenterat grejerna bra - vilket är oerhört viktigt till hemsidan och uppsatsen osv, osv. Skulle jag sälja dom bästa grejerna utan att ens ha dokumenterat? Men precis som i ordspråket (Roadsworth) Things happen when you take the risk.
Lolita frågade - ska du sälja någonting? net ja vet inte sa jag... sen så drog jag iväg på toa..och när jag kom tillbaks så hade hon ändå sålt en grej...en kopp var det ..för 250kr...så jag blev först lite arg..men tänkte sen att vafan..det e ju kul ändå...jag kan göra en ny...bara jag vet vilken det är...(och det kom jag på senare)...så iaf så bestämde jag mej för att skita i att fega och istället försöka sälja så mycket som möjligt...jag tänkte att jag skulle lära mej mer av att sälja än av att bara visa...och att jag kunde ju alltid göra om dem...eftersom jag kände mej så peppad till att göra nytt efter som jag sålt en...och jag sålde mera(!!!) :D..sanningen är att jag fick så otroligt mycket bra respons...dom vanligaste kommentarerna var Snyggt! Fint! Jättefint! fina! kul! Roligt! och den bästa kommentaren var - ja det finns ju mycket bra här men det här är ju en klass för sej! (fatta vad glad jag blev!) :) sen sa hon..det här är Fantastiskt! :D alltså det är så kul att få sådana kommentarer och att möta en publik, att visa det som jag gör., det som jag sysselsatt mej med dom senaste 4 åren. OCH att folk gillar det. Och det jag gör kommer endast från min egna lust och glädje/nyfikenhet iatt lära mej mer i det jag gör, att upptäcka nya saker, att gå över gränser, att ha roligt, att göra/hitta någonting som känns genuint som mej själv, att hitta någonting nytt som jag aldrig sett förrut, att göra människor glada, att fylla en funktion i samhället. Jag tar ju hand om de här objekten -ökar deras status med typ 400%(?!) nått sånt lär det va...och tingen får en längre levnadslängd, dem inger inspiration och lyx. En annan människa vill ha det här. Det finns hopp för konsten/designen.
Det här är grön design. Det här är design 2010. Det här är konsthandverk. Det här är konst 2010. Det här är icke elitistisk konst. Det här är konst för allmänheten. Vad är det som avgör ifall det är konst eller design egentligen? Beroende på vad mina lärare säger om det. Beroende på vad jag säger att det är. Beroende på vad gallerister och andra "viktiga" människor i branchen säger att det är. Får jag ställa ut objekten på etablerade kända konstgalleriet så är det definitivt konst och får jag ställa ut det på ett designgalleri är det designt antar jag. Men kan det inte vara både och. Har det någon betydelse? Vad är konst. Med frank Zappas syn på konst så är det definitivt konst. "doing something with nothing and then sell it".
Och vad som har setts som konst och inte konst har ju hela tiden förändrats genom tiderna. Jag tycker att konsten borde vara mera folklig. Konsten borde få vara mera i vanliga människors liv. Konsten har blivit för eletistisk? eller?...måste bra konst vara konceptuell? vad är bra konst?? är bra konst någinting som bara kan kommunisera med dem som är inne i konstsvängen och som tar sej tid till att läsa om konstverket( 2-3 a4 ca)? Ska konst vara svår?
Vad hände med cirkusartisten som olika trick uppe i luften. Är inte det konst?
är inte konst någnonting som överaskar. Någonting som har skapats genom en lång arbetsprocess. Någonting som utstrålar skönhet. Någonting som är roligt. Någonting som är fint. Och det allra viktigaste Någonting som är speciellt!! Unikt! och gärna någinting som är lite mystiskt. Och för mej så tycker jag att stor konst ska tala till alla människor, att den ska vara lättläst. Att den ska utstråla inspiration och lekfullhet och att man ska vilja vila blicken på den. Man ska vilka vila blicken på någonting som är speciellt. Man ska vilja ha den. Den ska vara förförande. Den ska ha ett djup också. Jag tror att ifall ytan är speciell så kommer det från djupet - dom inre tankarna - tankarna formar det yttre. Men iallafall det viktigaste som jag tycker är med konst - vad man kan kalla konst är att det är unikt och speciellt på något sätt. Men sen så tänker jag iofs på kopplingen till musik...alltså inom musik så låter ju många låtar likadant..alltså även gryma låtar som vi uppfattar som unika...dom bästa låtarna som gjorts(moderna pop/rock låtar) inehåller ofta samma ackordföljd etc...men dom är ändå unika. Är inte det konst då? jag tycker fan det. För att det berör så ini helvete. Jag tycker att bra konst eller konst över huvudtaget ska beröra. Konst ska beröra. Men visst då kan du ju rita en stor jävla kuk på en vägg..massa människor kommer bli berörda men dom kommer hata dej och det är någonting som folk har sett förrut. hmm..okej..men jag vill ändå att konst ska beröra....hellst med glädje så klart, och inspiration. Men jag gillar också när den ligger på gränsen..alltså när många älskar den och många hatar den. Då är den nog som bäst. Som friast. Är det inte så. Precis som med viss musik. Ofta inom ungdomskultur tex när jag lyssnade på grupper som metallica, gnr, acd osv....denna musik älskades av miljontals, och den hatades av miljontals....så den bästa musiken kanske är den som ungdomarna gillar....borde det inte vara så med konsten också?....kanske...hmm....jag gillar iallafall idén med att någonting både älskas och hatas...men den ska älskas av en stor massa och den ska hatas av en stor massa också. Inte hatas av många och älskas av en minoritetgrupp. Är det inte så den elitistiska konceptkonsten funkerar? Jag tycker det är skit. Iallafall mycket - självklart inte allt....
nej nu ska jag iväg och träna...skriver mer sen..
och så har jag bröd i ugnen också....(och det var inte metaforiskt - its a fact)
/y
PART 2
ok, im back. Läste just igenom texten och jag kom att tänka på att jag snackat mycket om konst. Hur konst ska vara enligt mina tankar osv..reflektioner osv. Och det jag vill säga nu är att jag snackar egentligen om samtidskonsten. Alltså hur konsten har utvecklats till dagens samtidskonst. Det är samtidskonsten det handlar om, ingenting annat. Det var väl sen duchamp ställde ut sin pissoar som den konceptuella konsten utvecklades. Men alltså jag menar inte att konceptuell konst inte bör finnas, jag menar bara att - måste finest finest art vara så svår? så svår att förstå av massan?
Så är det ju aldrig med musik...och musik är väl också en konstform (eller vafan??)klart det ÄR.
Alltså det finns ju svår musik också svåra genrer..fusion-jazz etc.....men fan så fel det skulle bli att kalla den musiken för finest finest music. Sjukt ju. Finest finest musik måste väl fan vara den som berör massan mest, den som har påverkat flest människor. Den som är vackrast, den som flest människor har vackra minnen till. Och det är väl oftast inte nån fusionjazz musik - för sån musik lyssnas bara av andra liknande musiker (ofta såna som gått på musikhögskola). Den bästa musiken enligt mej uppskattas av människor runt om i hela världen, oavsett ålder - klass eller vad för språk man talar i landet som man lyssnar på denna musik. Det är musik som även uppskattas av dom sk. intelektuella (status människor med stor makt och utbildning) - det kan vara recensenter, andra kända musiker, musikhögskolelärare, radiokanaler osv. Musik som det skrivs böcker om - musik som inspirerar andra musiker, musik som gör att det skrivs böcker om personerna som gjort den. Ofta har dessa personer unika på olika sätt...dom har ofta ett stort behov av att uttrycka sej av olika sätt..av sorg kanske....som john lennon vars mamma dog när han var endast 13 år. För mej är john lennon en av de största musikerna (konstnärerna) som funnits de senaste 100 åren, och många skulle nog hålla med mej. hyllad av kritiker och massan runt om i världen.
Hur kunde han bli så bra - arbetade han med sorg? vad var hans drivkraft?
den här informationen hämtade jag från en internet sida. Jag bedömer inehållet som trovärdigt.
John Lennons fullständiga namn är John Winston Lennon. Han är född den 9 oktober 1940 i Liverpool.
Han var det ända barnet i familjen och hans föräldrar skilde sig tidigt.Han fick hos sin moster och hennes man då hans föräldrar skilde sig. Fosterföräldrarna omkom i en trafikolycka när John Lennon var tonåring. Hans mamma hade han fortfarande god kontakt med men pappan fick han inte kontakt med förrän han blivit vuxen. Hans mamma väckte hans intresse för musik då hon lärde honom att spela banjo och piano. Vid 15 års ålder började han även spela gitarr.
Han var ensambarn. Hans föräldrar lämnade honom när de sklldes då han var ung. Sedan omkom hans fosterföräldrar i en bilolycka när han var tonåring. Han hade fortsatt kontakt med mamman men ingen kontakt med pappan förren han blivit vuxen.
Paul Mcartney då??
Hans föräldrar var amatörjazzmusiker och barnmorska. Hans mamma dog när Paul McCartney var fjorton år gammal vilket förenade honom John Lennon som också förlorade sina fosterföräldrar tidigt.
Dom två kändaste låtskrivarna i världen jobbade med sorg - personen i deras närhet hade dött när dom var unga.
Okej....jag vet att mitt egna arbete oxå är grundat i sorg. Men varför pratar man aldrig om det här på min skola??
Varför?? Varför??Varför pratar man aldrig om drivkraft? Varför frågar man inte om drivkraft på intervjuerna?
Klart att det är känsligt men....alltså...jag tycker bara att det..är lite....konstigt....alltså sorgearbete....vafan....varför ska man annars skapa saker....om man inte saknar nått....konstnärsyrket handlar om skapande....skapande....det är det man lever på...att skapa...skapande kommer från sorg som kommer från saknad.....ett bearbetande av saknad....ett kärleks arbete...saknad kommer ur kärlek....därför handlar skapandet om ett kärleksarbete, om saknad, om sorg. Man bearbetar sin sorg med kärlek, man lägger ner massor av tid på att bearbeta denna sorg, tid, energi, tålamod. Handlar det inte också om att bli älskad? Ett arbete om att bli älskad. En saknad av kärlek. En saknad av att bli älskad. Under en viktig period.
Vilken människa vill inte bli älskad för det han/hon gör? När personer i ens närhet försvinner skapas en tomhet. Vi har fått massor av kärlek och uppmärksamhet från dessa personer. När allt det här försvinner , hur ersätter man det? Det handlar ju också om saknad av uppmärksamhet.
Är det därför så många artister gillar uppmärksamhet, de gillar att synas, för att de vill bli älskade, för att de vill bli sedda, och när de blir det så blir det som en ersättning för all den uppmärksamhet och kärlek som de gått miste om/ som de saknadt under en lång period.
Men man kan ju ha olika typer av drivkraft...en kan ju vara pengar, en annan saknad, status, vad finns mer?? kanske en drivkraft för att göra ens föräldrar nöjda? en drivkraft för att få sex? en drivkraft för att hitta en egen identitet?
identitet och saknad ligger nära varandra.....för när folk omkring en saknas så påverkar det ens identitet.
Ens identitet blir försvagad? pusselbitar i ens identitet försvinner? Och sen så försöker man ersätta dom pusselbitarna med annat. Av bestämmd åsikt så handlar iallafall mitt egna arbete om kärlek..och lek...en ersatt lek...som jag inte fick leka med alla dom jag saknat....ett arbete om saknad av kärlek från min familj i chile...en stor pusselbit bortfallen från min identitet...ett arbete om att bygga upp min egna identitet eftersom jag aldrig kan ersätta dom riktiga pusselbitarna så måste jag fylla i dem med annat. Det handlar om saknaden jag haft från min chilenska identitet, min chilenska mor, min chilenska fan, min chilenska storasyrra, min chilenska lillebror, min chilenska lillasyster, mina chilenska kusiner, mina chilenska morföräldrar , min stora chilenska släkt, det handlar om en stor saknad utav kärlek - och om att fylla ett hål i min identitet som uppkommit utav saknaden. Det är det mitt konstnärskap handlar om. Och mitt hål är så stort och tommt, min kärlek är så stor, så att jag väljer att ha det här som framtida yrke, jag väljer att lägga ner massor av tid på det här, så mycket tid som möjligt, arbetet gör att jag känner mej mindre ensam, och jag får uttrycka min kärlek genom arbetet, mitt hål blir uppfyllt och min identitet stärks och byggs upp igen när jag skapar nya saker.
/y (nu börjar jag bli ganska tröltt)
martes 30 de noviembre de 2010
lunes 29 de noviembre de 2010
konstfacks julmarknad
konstfacks julmarknad 2010
min bordskompanjon
lolita nedoman med hennes rave-tofflor.
grymt roligt att träffa så mycket människor och få respons/sälja grejer
på årets julmarknad. like!
ska lägga upp massa fler bilder sen
På den översta bilden har jag ramat in en målning med begagnad rulltrappsram.
klockrent. like!
nu ska jag lägga mej...zzzzzz..trött
/y
viernes 26 de noviembre de 2010
pictor
pratade med maria ikväll...kändes skönt att prata med nån som ändå har kännt en så pass länge
Och hon skulle komma förbi julmarknaden oxå, det blir kul :)
dom stunderna vi hade i västerås konstskola när vi skapade musik var fan magiska :)
time flies by but the memories ramains....:)
god night world....(somnar in till silvio rodriguez)
Och hon skulle komma förbi julmarknaden oxå, det blir kul :)
dom stunderna vi hade i västerås konstskola när vi skapade musik var fan magiska :)
time flies by but the memories ramains....:)
god night world....(somnar in till silvio rodriguez)
jueves 25 de noviembre de 2010
there´s a stone in my...
hatar det här…jävla skit…vafan gör jag så här mot mej själv för??? jag fattar inte…igen och igen och igen…
varför varför?? varför kör jag inte på säkra kort?..vafan håller jag på med egentligen??? blir irriterad…hatar allt..hatar alla…hatar nästan
mej själv….varför utsätter jag mej för det här…varför?? varför?? varför varför??
snälla gud..vafan har jag gjort?? varför gör jag så här mot mej själv?? förtjänar jag inte bättre???
det är klart jag gör det vet jag ju…men vad fan..ändå…varför varför varför…hatar den här situationen…hatar den verkligen..allting annat
är bara lugnt…och jag ljuger för att jag har hopp..hopp om att det ska bli bättre..och att det inte är så farligt som det är…jävla skit…gud snälla hjälp mej…det här går ju inte….det funkar inte…hur fan skulle det här kunna lösa sej???
snälla kan du säga mej? det krävs ju 2 stycken…eller hur…och jag vet fan inte ens själv ifall jag vill på riktigt….ärligt talat….eller alltså…
om jag skulle tänka på vad som vore bra för mej…..men som jag gör ibland när jag väljer beslut….är att jag väljer dem efter min konst…
kan jag få ut någonting kreativt av det här..och då blir svaret ofta ja…jag dras ju fan till konflikter…jag gör ju det..jävla skit…det e fan som
min mamma sagt till mej…du gör det inte lätt för dej…och nej det gör jag inte..verkligen inte…men vafan…hur ska man leva sitt liv egentligen???…vad finns det för svar på det?? det finns inget svar…det finns ingen manual…ingen livsbeskrivning…inga svar..bara
frågor….jag gör det jag känner för..jag gör det jag tror på..jag gör oftast det som känns rätt i stunden..och det som jag för stunden tror ska få mej att må bra…och visst det e klart…även långsiktigt….men fan…en sak är ganska säker iallafall och det är att får jag inte hålla på med min musik så dör jag fan långsamt inombords…det är mitt jävla botemedel..min medicin…min hjälp…min bästa vän och min största kärlek
så då kan man iofs säga så här..om jag nu redan har hittat min största kärlek..hur skulle jag då helhjärtat kunna satsa på någonting annat?
alltså om man är en passionerad människa…passion är bra..passion är liv…passion behövs…men ibland gör passionen det fan olidligt..eftersom man känner så mycket..och man tänker för mycket…..det säger min mamma också jämt…du tänker för mycket….
jag skulle istället säga det så här…jag har ett jävigt stort behov av att uttrycka mej…varför har jag det??? har inte alla människor det??
det borde ju vara så..tex om man har mycket problem i sitt liv..så vill man uttrycka det..expression vafan…är det inte viktigt??eller ska man bara INTE göra någonting??? hur skulle det bli?? ska man bara tänka på solnedgångar , regnet eller en vit kanin?? fan heller…eller alltså..
för mej få är det bästa ända att skapa någonting utav skiten…av alla dom jobbiga känslorna..av allt det jobbiga…av all sorg…och melankoli…jag får upp många bilder i mitt huvud…..jag skulle kunna skriva en text och sedan göra en låt utav det…eller flera texter…flera låtar….så måste det nog bli….jag ska skriva mej ur skiten….sedan med tiden så kommer det att rinna ut i sanden….så brukar det bli…rent logiskt sett..istortsett jämt…..skriva skriva skriva…massor av jävla låtar…kanske blir dom bra kanske blir dom dåliga det skiter jag i , jag måste bara få ut skiten….
you were all I had, you were all I needed
why did you leave? why did you leave?
were you too afraid? did I do something wrong?
please tell me so I can go on, please tell me so I can go on.
did I do something wrong - I saw it in your eyes
in your darkbrown eyes…
please hold me please kiss me….please let us be one again
let me kiss you, let me caress your body
let us feel as one again
let me hold your hand….and look into your eyes, and kiss you…
I know its hard…I know….
but please come back…please come back
please let our love grow again….let us feel as one again…
you are pretending like Im not there…but im here , please see me
please talk to me….whats in your mind
why cant we please build up what we had?
let us make that dream come true
let us sing again…let us come together
let us fall asleep again next to each other as we hear that song
please say my name….
loneny is the night, lonely is you, lonely is me…
I felt you breath against my neck…as you fell asleepbeside me
dert känns mycket bättre nu när jag fått skriva….tack…tack för att jag kan skriva…tack för att jag kan uttrycka mej med
olika medel..tack för att jag har känslor.
Idag har jag spraymålat 3 st t-shirts och 5 st affisher 50 x 70.
Blev riktigt grymt! funderar på att ta 400kr per affish och 300kr per t-shirt
om jag skulle sälja allt så skulle det bli
5 x 400 = 2000kr
3 x 300kr = 900kr
= 2900kr
sen tänkte jag ta beställnings jobb på porslinet och glaset - kanske kan jag sälja någonting oxå...hmm...
räknar absolut inte med att sälja någonting - vill mest se vilka reaktioner och respons
jag kan få - och utifrån det sen få inspiration och vidareutveckla mitt arbete :)
Affisherna gick så jävla snabbt att göra och som e skitsnygga :)
Blev riktigt grymt! funderar på att ta 400kr per affish och 300kr per t-shirt
om jag skulle sälja allt så skulle det bli
5 x 400 = 2000kr
3 x 300kr = 900kr
= 2900kr
sen tänkte jag ta beställnings jobb på porslinet och glaset - kanske kan jag sälja någonting oxå...hmm...
räknar absolut inte med att sälja någonting - vill mest se vilka reaktioner och respons
jag kan få - och utifrån det sen få inspiration och vidareutveckla mitt arbete :)
Affisherna gick så jävla snabbt att göra och som e skitsnygga :)
Neo Avant-garde
The concept of avant-garde refers exclusively to marginalised artists, writers, composers and thinkers whose work is not only opposed to mainstream commercial values, but often has an abrasive social or political edge
http://en.wikipedia.org/wiki/Avant-garde
http://en.wikipedia.org/wiki/Avant-garde
skönt citat
citat från okänd man i salladsbaren i restaurangen på konstfack (förmodligen en Ericsson snubbe)
"alltså det blir inge kul då...det ska inte va för perfekt"
"alltså det blir inge kul då...det ska inte va för perfekt"
Ateljen samtal med Illka
Har nyss haft ateljesamtal med min lärare Illka. Det känns bra. Nu vet jag hur jag ska göra på julmarknaden. Jag tänkte att jag ska visa porslin och glas-projektet för att kolla av responsen. Vad får jag för respons? Ska jag sälja? vill jag sälja? Nej. Jag tar beställningar.
Sen presenterade jag idén med presentationen (ramarna) till liljevalchs. Han tyckte det var en klockren presentation. Precis så som jag själv kände, så det kändes bra. :)
Så jag har nu 2 st projekt som känns klockrena. Det tredje projektet är kläderna
och där har jag egentligen också hittat rätt men det är presentationen jag behöver jobba med. Hur presenterar jag dem? Dom behöver studsa emot någonting precis som mina bilder studsar mot ramarna.
Hur får jag fram budskapet? Vad har jag för budskap? Vad vill jag säga?
Typ: vad är det här?
Kan man se ut så här. Eller rättare sagt. Så här kan man se ut.
Så här kan man skapa en stil - utan att köpa nytt. Så här kan med enkla medel
skapa en stil.
Om jag jämför min stil ihop med andra stilar. Vad står stilen för?
Stilen står för ett slags motstånd. Så därför ligger den nära punkstilen och
60-talets flowerpower-stil.
Vad vad man emot under 60-talet?
Vad var punkrörelsen som kom upp under 70-talet emot?
Vad kom på 80-talet? (glamrock-stilen?)
Vad kom på 90-talet?
Vad kom på 00-talet? en mer blandad stil. Eko, vintage, blandningar nytt/gammalt.
När kom senast en stil som hade ett sorts motstånd i sej? Var det inte punken på 70-talet och
flowerpower på 60-talet?
Hur stort var egentligen flowerpowerstilen i samhället? för den var väl
mer än bara en undergroundrörelse?
Punken var väl ändå mer en motstånds rörelse, alltså själva essensen. Punkrörelsen var "mindre" mindre utspridd än flowerpower, och den var argare. Punkrörelsen var argare.
Vad är den här eko/vintage vågen? Ja den är inte arg direkt , och den visar inte på något slags motstånd. Väldigt diskret isånt fall.
Min stil skulle nog mer dra åt en slags subkultur. För kläderna skulle ta så lång tid att göra
så att det skulle inte gå att sprida till en större grupp snabbt.
Egentligen handlar det väl om att bara visa upp ett alternativ. Så här kan man göra.
För att belysa en fråga. Vad för frågor?
Vad är det för kläder vi har på oss idag egentligen?
Var är dom gjorda? av vilka är dom gjorda?
Hur mycket pengar spenderar vi egentligen idag på att köpa nya kläder?
Hur ofta byter vi kläder (köper nytt)?
Vad står kläderna för idag?
Vad har kläderna för mening?
Är dagens kläder bara yta?
Vad står ett par svarta jeans för?
är det bara svart e snyggt. Svart framhäver min kropp snyggt.
svart är diskret. Svart är fest. svart är alvarligt. svart är bussiness.
Jag tycker att svart är skitsnyggt men vad har dom svarta massproducerade käderna för själ?
Vad har dom för mening? Vad betyder dom? Precis som bruksföremål som en kopp från ikea.
Vad står den för? Vad betyder den? Vad har den för mening?
Om livslängden på en kopp från ikea är ca 3 år så kan inte meningen och betydelsen vara
speciellt djup. Alltså är inte den genuina meningen bara "titta en ny häftig design - om du köper den här visar du att du har råd - att du har pengar till att vara stilmedveten - att du har god smak enligt trenderna. Och trenderna skapas av dom stora företagen som egentligen bara bryr sej om att käna mera pengar. Vad signalerar plagget eller objektet jag köper på tex HM eller Ikea? Om jag skulle de ett sådant objekt på ett museum om 50 år. Vad skulle jag se?
Skulle det inte vara jävligt ytligt? Vad skulle materialen säga? bra / dålig kvalite? vart tillverkades varan? Hur mycket kostade den? Vem köpte den? Hur många led har den gått igenom för att hamna där den till slut hamnade?
Varför ska plagget jag köpet behöva resa jorden runt innan den hamnar i butiken?
Hur mycket påverkan av naturen bidrar inte den här industrin till?
Man kan måla mönster på olika sätt. Och jag vet att jag använder starka tydliga färger. Svart/vitt, neon etc. Om jag istället skulle använda färger som var mer diskreta så skulle den här idéen kunna vidga sej lite till. Bruna, gröna, gråa nyanser tex...röda nyanser...blåa nyanser.....jag borde prova detta.
Jag kanske skulle göra 3 olika outfits.
En som är svart vit.
En som är neon.
En som är grön/grå? (militärisk)
Jag tror inte att det här skulle kuna bli ett almännt mode
och det är inte någonting som jag strävar efter. Men ändå någonstanns
så finns det en dröm om - en dröm som säger - tänk om det vore så här.
Tänk om alla skulle göra så här. Tänk att ha på sej olika plagg som man lagt ner sån otrolig
omsorg i. Det skulle inge en helt annan känsla. Dom skulle bli personligare.
I äldre kulturer har mönster varit viktigare - man har alltid använt mönster för att skapa olika identiteter. Vad för identitet skapar man genom dagens typ av kläder? Dom kan vara bekväma och snygga, sköna. Men är det allt? Varför har inte kläderna någon större mening?
När det inte finns någon djup så tröttnar man lätt. Det kan vara som med relation - finns inget större djup så tröttnar man. Eller med musik. Musik som har en mening. Musik som vill någonting - musik som vill påverka, kommer förmodligen alltid att kommas ihåg längst? en komplexare musik.
Eller? Ett hm-plagg är ungefär som en pop-låt producerad i nån känd studio som kan få det "rätta" soundet som passar radio-kanalerna just i den tiden. Någonting som dom kan käna pengar på. För allting handlar ju fan om pengar.pengar pengar pengar. Det är ju sjukt.
Och hur påverkar det utbudet av musik - musiken som spelas på dom kommersiella radiokanalerna.
Hur lång livslängd har dom? Hur bra är det?
Jag tänker på när jag växte upp - när jag var i 12-13 års åldern och blev insnöad på musik.
Jag hade mina favorit skivor på Lp- och kassett. Jag tror garanterat att kvalitéen på det jag lyssnade på var högre än idag. Eller - ja att lyssnandet oxå blev mera kvalitativt.
För att man hör flera detaljer - man lär sej mera. Man fick en "rikare" musikupplevelse?
Jag tycker att det är bra med dagens samhälle att det finns så stort utbud men om baksidan blir att "tingen" saknar själ, och att anledningen till att det blivit som det blivit är att stora företag bara vill käna mer och mer pengar så är det ju sjukt, för att syfter kommer att synas i innehållet. iofs nu när jag tänker på musikindustrin så har den ju blivir anorlunda på ett bättre sätt oxå efter som den inte är lika beroende av stora bolag, idag finns tekniken tillgänglig för alla att göra kvalitativ bra musik (vad är kvalitativ bra musik?) musik som funkar, musik som är mainstream, musik som är slitåsläng...ja sån musik är ju lätt att göra för alla förstås. men det är ändå någonting positivt med friheten från bolagen.
Men baksidan i musikbranchen är att musikerna inte får någonting betalt.
Vad skulle baksidan vara ifalla alla skulle tex måla sina kläder och skapa nya stilar på samma sätt som jag gjort? Jo dom stora företagen skulle inte få in några pengar, och branchen skulle kollapsa. Vad skulle hända med jobben i den branchen? skulle folk svälta och dö?
Har vi ett ansvar till att upphålla det monetära systemet? Ett ansvar för vem?
Hur skulle en övergång till någonting annat se ut?
Sen presenterade jag idén med presentationen (ramarna) till liljevalchs. Han tyckte det var en klockren presentation. Precis så som jag själv kände, så det kändes bra. :)
Så jag har nu 2 st projekt som känns klockrena. Det tredje projektet är kläderna
och där har jag egentligen också hittat rätt men det är presentationen jag behöver jobba med. Hur presenterar jag dem? Dom behöver studsa emot någonting precis som mina bilder studsar mot ramarna.
Hur får jag fram budskapet? Vad har jag för budskap? Vad vill jag säga?
Typ: vad är det här?
Kan man se ut så här. Eller rättare sagt. Så här kan man se ut.
Så här kan man skapa en stil - utan att köpa nytt. Så här kan med enkla medel
skapa en stil.
Om jag jämför min stil ihop med andra stilar. Vad står stilen för?
Stilen står för ett slags motstånd. Så därför ligger den nära punkstilen och
60-talets flowerpower-stil.
Vad vad man emot under 60-talet?
Vad var punkrörelsen som kom upp under 70-talet emot?
Vad kom på 80-talet? (glamrock-stilen?)
Vad kom på 90-talet?
Vad kom på 00-talet? en mer blandad stil. Eko, vintage, blandningar nytt/gammalt.
När kom senast en stil som hade ett sorts motstånd i sej? Var det inte punken på 70-talet och
flowerpower på 60-talet?
Hur stort var egentligen flowerpowerstilen i samhället? för den var väl
mer än bara en undergroundrörelse?
Punken var väl ändå mer en motstånds rörelse, alltså själva essensen. Punkrörelsen var "mindre" mindre utspridd än flowerpower, och den var argare. Punkrörelsen var argare.
Vad är den här eko/vintage vågen? Ja den är inte arg direkt , och den visar inte på något slags motstånd. Väldigt diskret isånt fall.
Min stil skulle nog mer dra åt en slags subkultur. För kläderna skulle ta så lång tid att göra
så att det skulle inte gå att sprida till en större grupp snabbt.
Egentligen handlar det väl om att bara visa upp ett alternativ. Så här kan man göra.
För att belysa en fråga. Vad för frågor?
Vad är det för kläder vi har på oss idag egentligen?
Var är dom gjorda? av vilka är dom gjorda?
Hur mycket pengar spenderar vi egentligen idag på att köpa nya kläder?
Hur ofta byter vi kläder (köper nytt)?
Vad står kläderna för idag?
Vad har kläderna för mening?
Är dagens kläder bara yta?
Vad står ett par svarta jeans för?
är det bara svart e snyggt. Svart framhäver min kropp snyggt.
svart är diskret. Svart är fest. svart är alvarligt. svart är bussiness.
Jag tycker att svart är skitsnyggt men vad har dom svarta massproducerade käderna för själ?
Vad har dom för mening? Vad betyder dom? Precis som bruksföremål som en kopp från ikea.
Vad står den för? Vad betyder den? Vad har den för mening?
Om livslängden på en kopp från ikea är ca 3 år så kan inte meningen och betydelsen vara
speciellt djup. Alltså är inte den genuina meningen bara "titta en ny häftig design - om du köper den här visar du att du har råd - att du har pengar till att vara stilmedveten - att du har god smak enligt trenderna. Och trenderna skapas av dom stora företagen som egentligen bara bryr sej om att käna mera pengar. Vad signalerar plagget eller objektet jag köper på tex HM eller Ikea? Om jag skulle de ett sådant objekt på ett museum om 50 år. Vad skulle jag se?
Skulle det inte vara jävligt ytligt? Vad skulle materialen säga? bra / dålig kvalite? vart tillverkades varan? Hur mycket kostade den? Vem köpte den? Hur många led har den gått igenom för att hamna där den till slut hamnade?
Varför ska plagget jag köpet behöva resa jorden runt innan den hamnar i butiken?
Hur mycket påverkan av naturen bidrar inte den här industrin till?
Man kan måla mönster på olika sätt. Och jag vet att jag använder starka tydliga färger. Svart/vitt, neon etc. Om jag istället skulle använda färger som var mer diskreta så skulle den här idéen kunna vidga sej lite till. Bruna, gröna, gråa nyanser tex...röda nyanser...blåa nyanser.....jag borde prova detta.
Jag kanske skulle göra 3 olika outfits.
En som är svart vit.
En som är neon.
En som är grön/grå? (militärisk)
Jag tror inte att det här skulle kuna bli ett almännt mode
och det är inte någonting som jag strävar efter. Men ändå någonstanns
så finns det en dröm om - en dröm som säger - tänk om det vore så här.
Tänk om alla skulle göra så här. Tänk att ha på sej olika plagg som man lagt ner sån otrolig
omsorg i. Det skulle inge en helt annan känsla. Dom skulle bli personligare.
I äldre kulturer har mönster varit viktigare - man har alltid använt mönster för att skapa olika identiteter. Vad för identitet skapar man genom dagens typ av kläder? Dom kan vara bekväma och snygga, sköna. Men är det allt? Varför har inte kläderna någon större mening?
När det inte finns någon djup så tröttnar man lätt. Det kan vara som med relation - finns inget större djup så tröttnar man. Eller med musik. Musik som har en mening. Musik som vill någonting - musik som vill påverka, kommer förmodligen alltid att kommas ihåg längst? en komplexare musik.
Eller? Ett hm-plagg är ungefär som en pop-låt producerad i nån känd studio som kan få det "rätta" soundet som passar radio-kanalerna just i den tiden. Någonting som dom kan käna pengar på. För allting handlar ju fan om pengar.pengar pengar pengar. Det är ju sjukt.
Och hur påverkar det utbudet av musik - musiken som spelas på dom kommersiella radiokanalerna.
Hur lång livslängd har dom? Hur bra är det?
Jag tänker på när jag växte upp - när jag var i 12-13 års åldern och blev insnöad på musik.
Jag hade mina favorit skivor på Lp- och kassett. Jag tror garanterat att kvalitéen på det jag lyssnade på var högre än idag. Eller - ja att lyssnandet oxå blev mera kvalitativt.
För att man hör flera detaljer - man lär sej mera. Man fick en "rikare" musikupplevelse?
Jag tycker att det är bra med dagens samhälle att det finns så stort utbud men om baksidan blir att "tingen" saknar själ, och att anledningen till att det blivit som det blivit är att stora företag bara vill käna mer och mer pengar så är det ju sjukt, för att syfter kommer att synas i innehållet. iofs nu när jag tänker på musikindustrin så har den ju blivir anorlunda på ett bättre sätt oxå efter som den inte är lika beroende av stora bolag, idag finns tekniken tillgänglig för alla att göra kvalitativ bra musik (vad är kvalitativ bra musik?) musik som funkar, musik som är mainstream, musik som är slitåsläng...ja sån musik är ju lätt att göra för alla förstås. men det är ändå någonting positivt med friheten från bolagen.
Men baksidan i musikbranchen är att musikerna inte får någonting betalt.
Vad skulle baksidan vara ifalla alla skulle tex måla sina kläder och skapa nya stilar på samma sätt som jag gjort? Jo dom stora företagen skulle inte få in några pengar, och branchen skulle kollapsa. Vad skulle hända med jobben i den branchen? skulle folk svälta och dö?
Har vi ett ansvar till att upphålla det monetära systemet? Ett ansvar för vem?
Hur skulle en övergång till någonting annat se ut?
miércoles 24 de noviembre de 2010
Vad gör jag nu?
Tänkte använda den här bloggen till att skriva lite varje dag om vad jag arbetar med.
För så som det är nu så har jag eget projekt ända fram tills mitten av Januari.
Jag kanske skulle kolla upp hur många veckor det är egentligen.
Just nu är det vecka 47
så då har jag alltså kvar v48, v 49, v50, v 51, v 52, v 1 och v 2
det blir tillsammans 7 nästan 8 veckor kvar.
Hur många dagar blir det?
Om vi säger att det är prick 2 månader kvar och det är 30 dagar i varje månad så
har jag ca 60 dagar kvar på mej.
60 dagar! det är mycket.
Så vad arbetar jag med egentligen.
Tex idag 24 November så har jag läst en massa. Jag har blivit mer och mer
intresserad av The Zeitgeist Projekt. Och det här intresset förstår jag har kommit upp ur mina
resor till chile, då jag sett stora klassskillnader och orätvisor i samhället.
Det syns stora skillnader då jag jämför mina familjer - den i chile och den jag har i sverige.
Mina båda svenska kusiner och deras respektive, plus min moster och hennes man är just nu
på en 10dagars resa till Mauritius.
I chile så jobbar min bror på en hamburgerrestaurang, min moster jobbar som hembiträde
och att för dom åka på en sådan resa skulle vara totalt omöjligt pengamässigt. Det jag vill säga är att
det är ju pågrund av att "vi" här i norden (tex sverige) har det så bra..(materiellt och ekonomiskt) så har
min familj i chile det kämpigare. Det bottnar sej i de ekonomiska strukturer som världen är uppbyggd av idag. Fattiga länder blir utplånade och utnyttjade av stora utländska bolag.
Det jag kommit fram till mycket genom , resor och böcker, upplevelser och dokumentärer
(en ny jord, jorden vi ärvde, the power of now, trioligin samtal med gud)
gör att jag riktar skulden till själva systemet - det monetära systemet.
Efter veckor av fotande i santiagos stadsdelar har jag sett hur motståndsrörelser - aktivister
visar sina röster på husfasaderna genom gatukonsten - stencil art - kom jag i kontakt med den litainamerikanska aktivistsidan www.liberacionportodaspartes.(com?) Där hittade jag sedan ett gäng samhällskritiska aktivist filmer (när jag gick på gatorna kände jag en samhörighet med dem som jobbade aktivistiskt med gatukonsten - men jag såg dem aldrig) iallafall - jag ville veta mera - och jag ville komma i kontakt med folk som jobbade med sådana här frågor.
Som sagt via hemsidan liberacionportodaspartes (och tack för min chilenska familj och för att jag lärt mej spanska för annars hade jag aldrig kommit i kontakt med den här informationen)
upptäckte jag dokumentärfilmen Zeitgeist - som jag kollade på flera gånger - först på engelska och sedan upptäckte jag att den fanns översatt på svenska med. Det var en stor rörelse som hade kontaktnät över hela världen - det här var några som hade samma tankar som jag, jag började forska vidare - öpptäckte en till film Zeitgeist Addendum - och sedan började jag kolla på intervjuer med grundaren Peter Joseph och sedan Grundaren av The Venu Project: Jacque Fresco.
Alla dessa tankar och all information jag tagit in har sedan kommit ut i mitt konstnärliga arbete - inte minst i mitt verk som jag ska ställa ut på liljevalchs. En bild gjord på baksidan av en tunnelbaneaffish - bestående av ett mönster av dollarsedlar och diamanter,smaragder, opazer - THE MONETARY SYSTEM. Jag presenterar verket med en begagnad rulltrappsram från Clearchannel uppochner- detta företag är amerikanskt och ett av världens rikaste. Tanken är att ifrågasätta det offentliga rummet, ifrågasätta det monetära systemet, ifrågasätta konsten idag.
Iallafall så det jag har gjort idag för att spåna vidare på det här ämnet är att jag läst Peter Josephs långa lunta med questions and answers från zeitgeists hemsida och därigenom hittade jag information om Zeitgeist Activist Orientation Guide som jag nyss skrivit ut (83 sidor)
Så det jag gör är att jag skriver en hel del...här i bloggen tex. Och sen läser jag, letar information.
Jag håller även på med ett musikprojekt.....(mer om det en annan dag)
För så som det är nu så har jag eget projekt ända fram tills mitten av Januari.
Jag kanske skulle kolla upp hur många veckor det är egentligen.
Just nu är det vecka 47
så då har jag alltså kvar v48, v 49, v50, v 51, v 52, v 1 och v 2
det blir tillsammans 7 nästan 8 veckor kvar.
Hur många dagar blir det?
Om vi säger att det är prick 2 månader kvar och det är 30 dagar i varje månad så
har jag ca 60 dagar kvar på mej.
60 dagar! det är mycket.
Så vad arbetar jag med egentligen.
Tex idag 24 November så har jag läst en massa. Jag har blivit mer och mer
intresserad av The Zeitgeist Projekt. Och det här intresset förstår jag har kommit upp ur mina
resor till chile, då jag sett stora klassskillnader och orätvisor i samhället.
Det syns stora skillnader då jag jämför mina familjer - den i chile och den jag har i sverige.
Mina båda svenska kusiner och deras respektive, plus min moster och hennes man är just nu
på en 10dagars resa till Mauritius.
I chile så jobbar min bror på en hamburgerrestaurang, min moster jobbar som hembiträde
och att för dom åka på en sådan resa skulle vara totalt omöjligt pengamässigt. Det jag vill säga är att
det är ju pågrund av att "vi" här i norden (tex sverige) har det så bra..(materiellt och ekonomiskt) så har
min familj i chile det kämpigare. Det bottnar sej i de ekonomiska strukturer som världen är uppbyggd av idag. Fattiga länder blir utplånade och utnyttjade av stora utländska bolag.
Det jag kommit fram till mycket genom , resor och böcker, upplevelser och dokumentärer
(en ny jord, jorden vi ärvde, the power of now, trioligin samtal med gud)
gör att jag riktar skulden till själva systemet - det monetära systemet.
Efter veckor av fotande i santiagos stadsdelar har jag sett hur motståndsrörelser - aktivister
visar sina röster på husfasaderna genom gatukonsten - stencil art - kom jag i kontakt med den litainamerikanska aktivistsidan www.liberacionportodaspartes.(com?) Där hittade jag sedan ett gäng samhällskritiska aktivist filmer (när jag gick på gatorna kände jag en samhörighet med dem som jobbade aktivistiskt med gatukonsten - men jag såg dem aldrig) iallafall - jag ville veta mera - och jag ville komma i kontakt med folk som jobbade med sådana här frågor.
Som sagt via hemsidan liberacionportodaspartes (och tack för min chilenska familj och för att jag lärt mej spanska för annars hade jag aldrig kommit i kontakt med den här informationen)
upptäckte jag dokumentärfilmen Zeitgeist - som jag kollade på flera gånger - först på engelska och sedan upptäckte jag att den fanns översatt på svenska med. Det var en stor rörelse som hade kontaktnät över hela världen - det här var några som hade samma tankar som jag, jag började forska vidare - öpptäckte en till film Zeitgeist Addendum - och sedan började jag kolla på intervjuer med grundaren Peter Joseph och sedan Grundaren av The Venu Project: Jacque Fresco.
Alla dessa tankar och all information jag tagit in har sedan kommit ut i mitt konstnärliga arbete - inte minst i mitt verk som jag ska ställa ut på liljevalchs. En bild gjord på baksidan av en tunnelbaneaffish - bestående av ett mönster av dollarsedlar och diamanter,smaragder, opazer - THE MONETARY SYSTEM. Jag presenterar verket med en begagnad rulltrappsram från Clearchannel uppochner- detta företag är amerikanskt och ett av världens rikaste. Tanken är att ifrågasätta det offentliga rummet, ifrågasätta det monetära systemet, ifrågasätta konsten idag.
Iallafall så det jag har gjort idag för att spåna vidare på det här ämnet är att jag läst Peter Josephs långa lunta med questions and answers från zeitgeists hemsida och därigenom hittade jag information om Zeitgeist Activist Orientation Guide som jag nyss skrivit ut (83 sidor)
Så det jag gör är att jag skriver en hel del...här i bloggen tex. Och sen läser jag, letar information.
Jag håller även på med ett musikprojekt.....(mer om det en annan dag)
NÖJD
YES! jag ska få dom resterande rulltrapps-ramarna!! håkan ringde i morse och sa att kan skulle
komma förbi med dom nästa vecka! GRYMT
är jävligt nöjd nu. Och TACKSAM. Kommer förmodligen ha ca 15st ramar nästa vecka då. PERFEKT!
komma förbi med dom nästa vecka! GRYMT
är jävligt nöjd nu. Och TACKSAM. Kommer förmodligen ha ca 15st ramar nästa vecka då. PERFEKT!
martes 23 de noviembre de 2010
On the run*
ON THE RUN*
I´m on "On the Run"*, sitting on a chair - charging the battery of my celular phone.
The folks around me are buying coca-cola and potatochips.
I´m buying a bottle of pisco "Ruta norte", 2 pacs of cigarettes red Belmont, one small can of coca-cola one, a 1,5 l bottle of coca-cola and 4 batteries for my camera. What more? One "empanada de pino"*also. And now I´m just sitting here waiting for my celular to charge.
It´s 2 hours left or something. The environment is calmer now. The queue is gone.
I´m thinking about buying another big bottle of cola and another bottle of Pisco.
People are fun.
Anyway.
Yesterday in the middle of the night there was a devastating earthquake.
I was with my brother on "el cerro" drinking pico with coke -
fuck!
- Now a kid is sceaming " look mummy! here is the big coke bottles - 3 liters!, and 1,5 liters! There are other drinks too!
Sprite! Fanta! Coca-cola!"
People are funny.
ok well...back again…
As I said - we were on "el cerro". Me, my brother Claudio, Carina,
Cristina, Pablo and Juanito.
Cgristina suddenly screamed to me: -Yonas! Yonas! Come! Come!
I thought - What is happening? Why is she screaming like that?
I walked after her following her voice through the darkness.
Then I saw her. She was with Carina - the one who could sing so nice -
she who had given me a kiss just a moment ago.
Come! Come! -They sceamed.
They were about to pee.
Help us!! They screamed again
-They had a big blanket which the gave to me.
I did hold it as a wall. A wall fluttering through the wind.
2 beautiful girls undressed peeing together in front of my dark brown coca-cola eyes..
This is Beauty - I thought.
Then the party continued.
We were sitting at "el mirador" on "cerro 18" the north side, (it was the side where my aunt lives,aunt Silvana, she who always wore black clothes, had long black hair and big heavy chest).
Claudio gave me the plastic cup. It was the only one we had. A white dirty cup, but it was filledwith the cold drink that opens your mind and makes the heart sing.
Carina had her hair long and straight. In reality she wasn´t either that good-looking - nor ugly, but under the stars, around the thick air filled of the blackest night, I felt she was the most beautiful girl created in this world ever.
I connected with her eyes. They were blue and small, and she had her face thin and slimmed.
Her lips weren´t that thick, but I wanted to kiss them all night long.
Music from different places in the world were played.
Everybody had their own cellphone with its own songs downloaded from some internet website
(in Chile they use the program "Ares" mostily I think).
There were rhythms of Cumbia, rhythms of rock latino, rhythms from Metallica, rhythms from Bryam Adams - "EVERYTHING I DO - I -DO - IT - FOR - YOU".
She was singing. looking me in my swedish eyes, with my insecure face.
Who were I?
My mother were in a psychiatrical clinic with the folks who could´t control themselves and walk
along with the powerful system made by the people who had a lot of money.
We had the same faces.
She remembered me as Yonatan. The boy which she had lost for more than 20 years ago
when the world was totally different. Her hair were gray
she liked to drink coca-cola, with french fries, smoke too many cigarettes and eat sweet cakes after she had eaten the chicken with its fat skin.
She spoke things to me that I didn´t understand. Her diagnoze: 100% schizofren - cronic, -
hurt in the head from 1000 of electricshocks and calming pills. A drugaddict, smoker, anarchist,
talker and a crybaby. I loved her as a child loves her mom, but I didn´t understand anything of whatshe was saying. And of my dad - less.
(back to the party)
Carina had tight blue jeans, were young - 20 years old. Sister of "tofy", one of the most known on "los cerros" , the southern and the north. The mountains of the forgotten ones, the workers, the beloved.
END
------------------------------------------------------------------------------------------------
"coca-cola sight" referring to the color of my my brown eyes which are also drunken by the chilean mix of coke and pisco called "piscola" everybody drinks it. its the most popular and the cheapest way to get drunk.
*Queue - referring to coca-cola because que on spanish is "cola"
*On the run - is a gastation. American corporation. The title also referring to
my trip to chile from sweden.
*Pisco - popular chilean boos. Made of grapes. It is a cheap label. The national drink of chile is Pisco and its more comond to drink that than to drink beer
which is more usual here in scandinavia.
*Cerro 18 - Cerro means mountain in Chilean spanish. It´s the adress where my biological family lives
*El mirador - its a beautiful viewing point up un the mountain. Where people sometimes gather and drink.
*Empanada de pino - Chilean fast food
www.ontherun.com
This novel is talking about me and the diferencies in my life (the swedish and the Chilean).
It explains a bit about who I am, and it´s very critical against american coperations like for example On the run and Coca cola with is exploting lands like chile, and make the poorer even poorer and the richer even richer. Because of the adoption I can now say that I live in a rich country with alot of oportuneties - while for example my brother Cloudio with was Not adopted to sweden deals with a lot of problems like poverty and less oportuneties in his life.
This conflict I am expressing in my work as an artist and a designer - musician, cultureworker, or what ever label you choose go give my work.
It is an essential driving force for me.
It also deals with how stuck you are in this world and it really shows wich power these american companies have. The earthquake where devestating and at 8,8 on the richer. We had no light for a few days, and the only place you could buy stuff where are these gas-station "On the run".
U-S-A have comercialized coca-cola so well in Chile that they have this national drink Pisco wich everybody drinks with coke and call is "piscola". The people I was partying with dont have an oportunity to study because of poverty - so all the do is working for foraign companies for a small salory - spending them on Coke - and Pisco etc. It is very sad story and it makes me wanna work with these questions more. Im using my oportunity to show there lives in my work. Or atleast in my thoughs I see the objects with I make like an expression from them through me or vice versa.
I´m on "On the Run"*, sitting on a chair - charging the battery of my celular phone.
The folks around me are buying coca-cola and potatochips.
I´m buying a bottle of pisco "Ruta norte", 2 pacs of cigarettes red Belmont, one small can of coca-cola one, a 1,5 l bottle of coca-cola and 4 batteries for my camera. What more? One "empanada de pino"*also. And now I´m just sitting here waiting for my celular to charge.
It´s 2 hours left or something. The environment is calmer now. The queue is gone.
I´m thinking about buying another big bottle of cola and another bottle of Pisco.
People are fun.
Anyway.
Yesterday in the middle of the night there was a devastating earthquake.
I was with my brother on "el cerro" drinking pico with coke -
fuck!
- Now a kid is sceaming " look mummy! here is the big coke bottles - 3 liters!, and 1,5 liters! There are other drinks too!
Sprite! Fanta! Coca-cola!"
People are funny.
ok well...back again…
As I said - we were on "el cerro". Me, my brother Claudio, Carina,
Cristina, Pablo and Juanito.
Cgristina suddenly screamed to me: -Yonas! Yonas! Come! Come!
I thought - What is happening? Why is she screaming like that?
I walked after her following her voice through the darkness.
Then I saw her. She was with Carina - the one who could sing so nice -
she who had given me a kiss just a moment ago.
Come! Come! -They sceamed.
They were about to pee.
Help us!! They screamed again
-They had a big blanket which the gave to me.
I did hold it as a wall. A wall fluttering through the wind.
2 beautiful girls undressed peeing together in front of my dark brown coca-cola eyes..
This is Beauty - I thought.
Then the party continued.
We were sitting at "el mirador" on "cerro 18" the north side, (it was the side where my aunt lives,aunt Silvana, she who always wore black clothes, had long black hair and big heavy chest).
Claudio gave me the plastic cup. It was the only one we had. A white dirty cup, but it was filledwith the cold drink that opens your mind and makes the heart sing.
Carina had her hair long and straight. In reality she wasn´t either that good-looking - nor ugly, but under the stars, around the thick air filled of the blackest night, I felt she was the most beautiful girl created in this world ever.
I connected with her eyes. They were blue and small, and she had her face thin and slimmed.
Her lips weren´t that thick, but I wanted to kiss them all night long.
Music from different places in the world were played.
Everybody had their own cellphone with its own songs downloaded from some internet website
(in Chile they use the program "Ares" mostily I think).
There were rhythms of Cumbia, rhythms of rock latino, rhythms from Metallica, rhythms from Bryam Adams - "EVERYTHING I DO - I -DO - IT - FOR - YOU".
She was singing. looking me in my swedish eyes, with my insecure face.
Who were I?
My mother were in a psychiatrical clinic with the folks who could´t control themselves and walk
along with the powerful system made by the people who had a lot of money.
We had the same faces.
She remembered me as Yonatan. The boy which she had lost for more than 20 years ago
when the world was totally different. Her hair were gray
she liked to drink coca-cola, with french fries, smoke too many cigarettes and eat sweet cakes after she had eaten the chicken with its fat skin.
She spoke things to me that I didn´t understand. Her diagnoze: 100% schizofren - cronic, -
hurt in the head from 1000 of electricshocks and calming pills. A drugaddict, smoker, anarchist,
talker and a crybaby. I loved her as a child loves her mom, but I didn´t understand anything of whatshe was saying. And of my dad - less.
(back to the party)
Carina had tight blue jeans, were young - 20 years old. Sister of "tofy", one of the most known on "los cerros" , the southern and the north. The mountains of the forgotten ones, the workers, the beloved.
END
------------------------------------------------------------------------------------------------
"coca-cola sight" referring to the color of my my brown eyes which are also drunken by the chilean mix of coke and pisco called "piscola" everybody drinks it. its the most popular and the cheapest way to get drunk.
*Queue - referring to coca-cola because que on spanish is "cola"
*On the run - is a gastation. American corporation. The title also referring to
my trip to chile from sweden.
*Pisco - popular chilean boos. Made of grapes. It is a cheap label. The national drink of chile is Pisco and its more comond to drink that than to drink beer
which is more usual here in scandinavia.
*Cerro 18 - Cerro means mountain in Chilean spanish. It´s the adress where my biological family lives
*El mirador - its a beautiful viewing point up un the mountain. Where people sometimes gather and drink.
*Empanada de pino - Chilean fast food
www.ontherun.com
This novel is talking about me and the diferencies in my life (the swedish and the Chilean).
It explains a bit about who I am, and it´s very critical against american coperations like for example On the run and Coca cola with is exploting lands like chile, and make the poorer even poorer and the richer even richer. Because of the adoption I can now say that I live in a rich country with alot of oportuneties - while for example my brother Cloudio with was Not adopted to sweden deals with a lot of problems like poverty and less oportuneties in his life.
This conflict I am expressing in my work as an artist and a designer - musician, cultureworker, or what ever label you choose go give my work.
It is an essential driving force for me.
It also deals with how stuck you are in this world and it really shows wich power these american companies have. The earthquake where devestating and at 8,8 on the richer. We had no light for a few days, and the only place you could buy stuff where are these gas-station "On the run".
U-S-A have comercialized coca-cola so well in Chile that they have this national drink Pisco wich everybody drinks with coke and call is "piscola". The people I was partying with dont have an oportunity to study because of poverty - so all the do is working for foraign companies for a small salory - spending them on Coke - and Pisco etc. It is very sad story and it makes me wanna work with these questions more. Im using my oportunity to show there lives in my work. Or atleast in my thoughs I see the objects with I make like an expression from them through me or vice versa.
Yogadollz and more...(ongoing project with ina)
har återupptagit kontakten med Ina. Min fantastiska kollega. Hon ska hjälpa till att forma
mina figurer till 3-dimentionella objekt. Eftersom mina teckningar är så skulpturala passar det här perfekt.
hon har redan gjord prototyper som blivit skitbra. Det handlar om yoga-dollz. Ikonen "Bawi" - lejonet - en hyllning till djuret. Engla - från inspiration från det hemska mordet på engla - hon återuppstår i en vacker lugn drömsk och kärleksfull gestaltning(i samarbete med rädda barnen eller liknande organisation? kontakta englas familj?).
En annan ide är att börja tillverka Happy Mushrooms tygskulpturer. Ett kompliment till Prozak eller en stor stark på krogen.
Större delen av materialet är gjort av secondhand-material - vadd från kuddar, tyg från t-shirtar etc.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Yogadollz - är figurer i rogivande positioner, som ger en känsla av lugn i dagens stressfyllda samhälle.
Den sköna lättlästa formen inspirerar till att hitta fram till "nuet". (Echhart Tolle -The Power Of Now).
-Det är en universell form som alla
kan förstå. Alla dockorna är handgjorda, och precis som riktiga människor är alla individuella. vissa har olika färger och mönster, frisyrer - vilket visar på den stora mångfalden av dom människor vi är.
YogaDollz är en lek med människan som symbol, en karikatyr och en längtan, en vän,
en stabil trygghet som stabiliserar upp din stressfyllda vardag. En Present att ge bort - en skulptural dekoration för alla åldrar att ha i ditt hem. När du tittar på din yogadoll ser du en gestaltning av dej själv - en förenklad form av någon du kan vara. Ett känslotillstånd som inspirerar och ger dej styrka, trygghet och glädje.
Dockorna har också en musikalisk klang och en poetisk röst inspirerade av den chilenska folksångerskan och låtskriverskan/konstnärinnan Violeta Parra´s målningar,
Vi hittade också inspiration från teckningar från mitt egna livs dagboks bilder under en resa till min födelseort Lo Barnechea, belägen vid kanten av Anderna i storstaden Santiago, Chile.
väl mött / mucho gusto
miyares
Bilder kommer snart!
mina figurer till 3-dimentionella objekt. Eftersom mina teckningar är så skulpturala passar det här perfekt.
hon har redan gjord prototyper som blivit skitbra. Det handlar om yoga-dollz. Ikonen "Bawi" - lejonet - en hyllning till djuret. Engla - från inspiration från det hemska mordet på engla - hon återuppstår i en vacker lugn drömsk och kärleksfull gestaltning(i samarbete med rädda barnen eller liknande organisation? kontakta englas familj?).
En annan ide är att börja tillverka Happy Mushrooms tygskulpturer. Ett kompliment till Prozak eller en stor stark på krogen.
Större delen av materialet är gjort av secondhand-material - vadd från kuddar, tyg från t-shirtar etc.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Yogadollz - är figurer i rogivande positioner, som ger en känsla av lugn i dagens stressfyllda samhälle.
Den sköna lättlästa formen inspirerar till att hitta fram till "nuet". (Echhart Tolle -The Power Of Now).
-Det är en universell form som alla
kan förstå. Alla dockorna är handgjorda, och precis som riktiga människor är alla individuella. vissa har olika färger och mönster, frisyrer - vilket visar på den stora mångfalden av dom människor vi är.
YogaDollz är en lek med människan som symbol, en karikatyr och en längtan, en vän,
en stabil trygghet som stabiliserar upp din stressfyllda vardag. En Present att ge bort - en skulptural dekoration för alla åldrar att ha i ditt hem. När du tittar på din yogadoll ser du en gestaltning av dej själv - en förenklad form av någon du kan vara. Ett känslotillstånd som inspirerar och ger dej styrka, trygghet och glädje.
Dockorna har också en musikalisk klang och en poetisk röst inspirerade av den chilenska folksångerskan och låtskriverskan/konstnärinnan Violeta Parra´s målningar,
Vi hittade också inspiration från teckningar från mitt egna livs dagboks bilder under en resa till min födelseort Lo Barnechea, belägen vid kanten av Anderna i storstaden Santiago, Chile.
väl mött / mucho gusto
miyares
Bilder kommer snart!
löpning
fick ett ryck igår kväll och sprang en mil ute i den mörka kvällningen. Kändes skönt. var ett tag sen jag tränade.
konditionen var det inge fel på :)
börjar hitta tillbaks igen...
konditionen var det inge fel på :)
börjar hitta tillbaks igen...
lunes 22 de noviembre de 2010
rulltrapps-ramar kicks ass!
grym dag ida! :)
har lyckats få tag på en kontakt som kan ge mej rulltrapps-ramar
från tunnelbanan. Killen har ett lager i kristineberg där det
finns några begagnade ramar. Hämtade 2 st idag! det blev skitsnyggt!
Först nu blev mina tunnelbane-verk kompletta!! JÄVLIGT SNYGGT BLEV DET.
Och det verkade som att han hade typ 10st till så
förhoppningsvis kan jag ta dom med.
Sedan köpte jag 3 nya böcker på t-centralen. En biografi om Slash (g´n´r, velvet revolver),
en bok av yoko Ono om John Lennon (Minnen av John lennon) och en retorik-bok (kommer inte
ihåg vad den heter just nu men den verkar bra)
har lyckats få tag på en kontakt som kan ge mej rulltrapps-ramar
från tunnelbanan. Killen har ett lager i kristineberg där det
finns några begagnade ramar. Hämtade 2 st idag! det blev skitsnyggt!
Först nu blev mina tunnelbane-verk kompletta!! JÄVLIGT SNYGGT BLEV DET.
Och det verkade som att han hade typ 10st till så
förhoppningsvis kan jag ta dom med.
Sedan köpte jag 3 nya böcker på t-centralen. En biografi om Slash (g´n´r, velvet revolver),
en bok av yoko Ono om John Lennon (Minnen av John lennon) och en retorik-bok (kommer inte
ihåg vad den heter just nu men den verkar bra)
domingo 21 de noviembre de 2010
passiv aggressivitet
kväll.....någoting är på väg att hända....är allmänt irriterad, hatisk, förbannad....tar allting innåt.
känner HAT. vill slå sönder saker, gråta, slåss, skrika, fly....
längtar tills det här är över.....och jag kan skriva roligare inlägg än detta....
men behöver bara uttrycka det här just nu.
känner HAT. vill slå sönder saker, gråta, slåss, skrika, fly....
längtar tills det här är över.....och jag kan skriva roligare inlägg än detta....
men behöver bara uttrycka det här just nu.
boxning
funderar på att börja träna här (efter mycket om och men tror jag att boxning är den rätta träningsformen för mej)
Bergsunds strand 37
Star Fights Gym är lokaliserad på Bergsunds strand 37, 100 m från Hornstull T-bana, röd linje.
Bergsunds strand 37
117 38 Stockholm
Tel: 08-668 70 50
E-post: info@starfightsgym.se
Star Fights Gym är lokaliserad på Bergsunds strand 37, 100 m från Hornstull T-bana, röd linje.andy warhol
om andy warhol levat idag hade han garanterat bloggat
15 minutes of fame, alternatively famous for 15 minutes, is short-lived, often ephemeral, media publicity or celebrity of an individual or phenomenon. The expression was coined from Andy Warhol, who said in 1968 that "In the future, everyone will be world-famous for 15 minutes." The phenomenon is often used in reference to figures in the entertainment industry or other areas of popular culture, such as reality TV and YouTube.
15 minutes of fame, alternatively famous for 15 minutes, is short-lived, often ephemeral, media publicity or celebrity of an individual or phenomenon. The expression was coined from Andy Warhol, who said in 1968 that "In the future, everyone will be world-famous for 15 minutes." The phenomenon is often used in reference to figures in the entertainment industry or other areas of popular culture, such as reality TV and YouTube.
det här e en bruksanvisning - inta position...
hur bra är inte den här låten?????
fy fan så bra!! texten videon, soundet allt haha
tack Petter (mikrofonkåt) för att du slaktade den här låten så jag minndes originalet igen
Dagens mål
dagens mål:
göra klart målningen + ev. träffa S och repa (om hon är klar med låten så att säga)
göra klart målningen + ev. träffa S och repa (om hon är klar med låten så att säga)
fan va jag älskar att M.I.A "inte kan sjunga". så jävla mycke mera punk
When everybody leaves you lonely, times are worse than sad
and the world is falling on your head
Just remember that for all you know, good or bad come what may,
you're gonna live tomorrow, if you don't die today.
It takes a muscle to fall in love
It takes a muscle to fall in love, yeah-eah-eah
It takes a muscle to fall in love
It takes a muscle to fall in love
Now the fear got in me, it's cuttin' me deep,
that's where it's gonna stay and never leave.
Someone come lay my worry, someone come kill my pain,
someone come and put me on my feet again.
It takes a muscle to fall in love
It takes a muscle to fall in love, yeah-eah-eah
It takes a muscle to fall in love
It takes a muscle to fall in love
We gotta love one another, that's what the good man say,
but I got too much trouble going 'round my head.
Someone come and pick up my love, take it all away
'cause I could break down tomorrow if I don't die today.
It takes a muscle to fall in love
It takes a muscle to fall in love, yeah-eah-eah
It takes a muscle to fall in love
It takes a muscle to fall in love
life moves On...
...klockan är en minut över tolv och jag känner mej sliten som fan.
Igår var en bra dag, var på gött humör och drog iväg på en fest på söder.
kocksgatan. fan vilken shysst lägenhet! på festen var mest musiker vilket passar mej.
gillar att umgås i musikerkretsar -sådana fester brukar alltid vara roliga.
träffade en annan gitarrist som också var från chile - han berättade att hans kusin
hade omkommit i jordbävningen som var i år 27 februari. Återigen tackar jag för livet
- för att jag får fortsätta att leva , för det hade lika gärna ha varit jag som hade dött där.
Kommer minnas den där natten i resten av mitt liv....
kändes också skönt att få en liten injektion av chilenar attityd igen...
vems är vinet i bag in boxen? det är ALLAS.
inget mitt och ditt tänk som det kan vara på så många andra fester...
rundade av natten med att plocka ner 3 st reklam-affisher (bra jobbat där!)
tog dom vid tunnelbanan- telefonplan som vanligt....sen somnade jag efter 4 nån gång...
Så nu har jag ännu mer material!
börjar faktiskt bli sugen på att göra en till stor målning...(peppad av liljevalchs-boosten)...
life moves On...
Igår var en bra dag, var på gött humör och drog iväg på en fest på söder.
kocksgatan. fan vilken shysst lägenhet! på festen var mest musiker vilket passar mej.
gillar att umgås i musikerkretsar -sådana fester brukar alltid vara roliga.
träffade en annan gitarrist som också var från chile - han berättade att hans kusin
hade omkommit i jordbävningen som var i år 27 februari. Återigen tackar jag för livet
- för att jag får fortsätta att leva , för det hade lika gärna ha varit jag som hade dött där.
Kommer minnas den där natten i resten av mitt liv....
kändes också skönt att få en liten injektion av chilenar attityd igen...
vems är vinet i bag in boxen? det är ALLAS.
inget mitt och ditt tänk som det kan vara på så många andra fester...
rundade av natten med att plocka ner 3 st reklam-affisher (bra jobbat där!)
tog dom vid tunnelbanan- telefonplan som vanligt....sen somnade jag efter 4 nån gång...
Så nu har jag ännu mer material!
börjar faktiskt bli sugen på att göra en till stor målning...(peppad av liljevalchs-boosten)...
life moves On...
sábado 20 de noviembre de 2010
porcelainpaint
har köpt 5 st vita ikea skålar nu. 10kr/ st. Som hittat! :)
Känner mej inspirerad till att börja måla. men mina händer är lite darriga
av någon konstig anledning...
Ialf så köpte jag även 2 st nya svarta porcelainpaint-pennor och 1st vit.
Borde börja rengöra alla andra pennorna jag har oxå..annars blir det så dyrt...
färgen är så stark så den fastnar snabbt på udden och så blir dom obrukbara..
ifall man inte rengör och håller på förstås...bla bla...
måla på porslin och glas är väldigt hett nu! // M
Känner mej inspirerad till att börja måla. men mina händer är lite darriga
av någon konstig anledning...
Ialf så köpte jag även 2 st nya svarta porcelainpaint-pennor och 1st vit.
Borde börja rengöra alla andra pennorna jag har oxå..annars blir det så dyrt...
färgen är så stark så den fastnar snabbt på udden och så blir dom obrukbara..
ifall man inte rengör och håller på förstås...bla bla...
måla på porslin och glas är väldigt hett nu! // M
its time to turn the page again
jag kör vidare på cover-temat......det här är TUNGT
och sjukt snyggt trumspel av lars ullrich. nostalgi*
videon är gjord av jonas åkerlund
13:23
vaknade upp bredvid E....halvt bakis...eller nej knappt bakis
fastän jag borde vart det...vi pratar om lägenheten...jag tar upp det...
som vanligt...kan vi bo ihop?? svaret blir: VET INTE
risken finns ju att vi kommer gå varandra på nerverna...
fast nu så känns det bra...vi får se helt enkelt..
time will tell..
Fick förrresten ett mail om en annan lgh här i huset...
funderade på att ringa...men...jag väntar nog ett tag till...
för att se hur det här utvecklar sej....bara jag får tillräckligt med
eget space så ordnar det sej....och ifall vi kan vara vänner...
Nej dags att göra ett ryck...nästa helg är det julmarknad på konstfack...
jag tänkte visa/sälja porslin och glas som jag målat på...
behöver nya pennor...50kr/st på
inspira i liljeholmen...undra om dom har dom
på inspira här på telefonplan oxå?...måste checka...
ser ut som att det blir mycket jobb idag med...
life is tough being an artist.....but yet its the best thing in the world ;)
fastän jag borde vart det...vi pratar om lägenheten...jag tar upp det...
som vanligt...kan vi bo ihop?? svaret blir: VET INTE
risken finns ju att vi kommer gå varandra på nerverna...
fast nu så känns det bra...vi får se helt enkelt..
time will tell..
Fick förrresten ett mail om en annan lgh här i huset...
funderade på att ringa...men...jag väntar nog ett tag till...
för att se hur det här utvecklar sej....bara jag får tillräckligt med
eget space så ordnar det sej....och ifall vi kan vara vänner...
Nej dags att göra ett ryck...nästa helg är det julmarknad på konstfack...
jag tänkte visa/sälja porslin och glas som jag målat på...
behöver nya pennor...50kr/st på
inspira i liljeholmen...undra om dom har dom
på inspira här på telefonplan oxå?...måste checka...
ser ut som att det blir mycket jobb idag med...
life is tough being an artist.....but yet its the best thing in the world ;)
4:46
blir väckt mitt i natten.....förbannad...irriterad....
vad fan har jag gjort för att bli utsatt för den här skiten....
behöver börja om på nytt.
behöver någon som uppskattar mej fullt ut för den grymma människan som jag är igen
innan jag tappar mej själv totalt.
vad har jag gjort för att förtjäna detta?????????
hatar att ha jävla skitmänniskor omkring mej.
eller är allting mitt fel?????.........................mår skit.
klockan e 4:44.......försöker lugna ner mej nu och sen sova...
imorgon måste fan bli en bättre dag.....
vad fan har jag gjort för att bli utsatt för den här skiten....
behöver börja om på nytt.
behöver någon som uppskattar mej fullt ut för den grymma människan som jag är igen
innan jag tappar mej själv totalt.
vad har jag gjort för att förtjäna detta?????????
hatar att ha jävla skitmänniskor omkring mej.
eller är allting mitt fel?????.........................mår skit.
klockan e 4:44.......försöker lugna ner mej nu och sen sova...
imorgon måste fan bli en bättre dag.....
tommhet
den här kvällen/natten känns tommare än dom tommaste nätterna på länge.
varför då? vaarför är det så här?
tommhet är jobbigt....man måste fylla den med någonting....
tack för att musiken finns....
varför då? vaarför är det så här?
tommhet är jobbigt....man måste fylla den med någonting....
tack för att musiken finns....
viernes 19 de noviembre de 2010
ateljen igen
sitter i ateljen igen....börjar bli sugen att dra till västerås...det var ett tag sen.
Tänker på utställningen på liljevalchs.....
..måste fixa klart min hemsida.....
Tänker på utställningen på liljevalchs.....
..måste fixa klart min hemsida.....
bloggandet
jag har börjat funder lite mera på det här med bloggandet. Varför inte använda den på ett mer
personligt sätt igen, precis som tanken var när jag började med det här.
Alltså att ha den som en slags offentlig dagbok över mitt liv. Dock med viss censur.
Idag har jag mestadels suttit hemma och jobbat med den nya layouten på min hemsida.
Jag är mycket mer nöjd med den här än med den förra.
För övrigt så var det Cazzi Opeia som fått mej att börja skriva mera nu, hon har en blogg på
finest och brukar sova över här ibland
peace
personligt sätt igen, precis som tanken var när jag började med det här.
Alltså att ha den som en slags offentlig dagbok över mitt liv. Dock med viss censur.
Idag har jag mestadels suttit hemma och jobbat med den nya layouten på min hemsida.
Jag är mycket mer nöjd med den här än med den förra.
För övrigt så var det Cazzi Opeia som fått mej att börja skriva mera nu, hon har en blogg på
finest och brukar sova över här ibland
peace
jueves 18 de noviembre de 2010
miércoles 17 de noviembre de 2010
Suscribirse a:
Entradas (Atom)
















